Jag vill inte bli sedd för mina misstag, utan för mina framsteg.
Jag var svag och visste inte vad som var rätt eller fel.
Många tabletter svaldes i hopp om att slippa känna.
Många akuta besök hos läkaren för saker som jag aldrig vågat stå för.
Många gånger stoppades fingrarna i halsen för att straffa mig själv.
Många sena nätter för att utnyttja min kropp.
Jag har rökt, jag har druckit.
Jag har skrattat, jag har gråtit.
Hallucinationer dagligen.
En pistol mot min tinning.
.
Jag har misslyckat med skolan.
Jag har misslyckat med intresset.
Jag har misslyckat med mycket.
Mitt liv är ett enda stort misslyckande,
.
Trots att jag både skadat min kropp fysiskt och psykiskt genom olika sätt att missbruka saker. Allt från sex till mat och droger -så lever jag!
.
Idag har jag kommit bort från en stad fylld av ondska, jag har börjat om i skolan, jag KAN sköta mig själv, vet precis hur vardagliga saker fungerar och även lite där till.
Jag har en pojkvän gjord av guld, vågar stå upp för mig själv, jag har kommit bort från många av mina missbruk, och jag är stolt över det.
Jag är stolt över allt jag lyckats med, men ändå känns det som om jag blir sedd för mina msstag.
Jag är inte mina misstag, jag är mina lyckade handlingar.
Jag får lätt återfall av saker som påverkar i omgivningen, men jag tar mig ur det!
.
Jag vill kunna se mina misstag som något som går att förbättra, en chans och möjlighet att nå ännu högre upp. Trots detta blickar jag bara ner på mig själv och ser mig som ett ännu större misslyckande.
Min enda dröm är att få leva ett lyckligt liv med den jag älskar, en trygg framtid med en familj som ingen någonsin ska kunna ta ifrån mig. Det är vad jag lever för!
Det börjar med en person... och det är du! Det börjar med att ERKÄNNA det du har gjort (oavsett om det är dina egna fel eller ej), sedan måste du ACCEPTERA den du har varit. Först då kan du ju ändra dig & bli den du vill vara. Skit dock i hur andra ser dig för det kan bara börja med dig! Det är ändå så svårt att försöka tolka vad andra tycker & tänker om en själv. Det blir mest gissningar. Fler än du tror accepterar & älskar dig... för både den du var & den du är. Det är jag säker på. Dina misstag är inte den du är utan det är vad som formar dig till den du är. Du är dina framsteg, för det som gör dig lycklig är den du vill vara. I slutändan väljer du själv vem du är & med varje framgång kommer säkerligen förståelsen för vem den personen är. Det låter som ett gäng klyschor men jag tror faktiskt att det är så det är. Så var det i alla fall för mig då jag blev vuxen: Erkänna, Acceptera, Välj!
Erkänn när du gjort fel. Det skulle du komma långt på.
Ens handlingar och missbruk av olika saker har inget att göra med vart man bor. Om man tror att man lämnar det man gjort och missbrukat bakom sig då man flyttar gör man ett stort misstag. Man är den man är och att flytta för att försöka ändra på det utan att ändra sitt egna beteende fungerar inte. Man måste lära sig se sitt eget beteende och lära känna sina egna känslor om man ska förändra något. Man måste först älska sig själv för den man är innan någon annan kan älska en. Om man inte gör det kommer förhållandena att fortsätta avlösa varandra. Man kan inte leva genom andra det orkar ingen med i längden. Bara du kan leva för dig!!!
Varför skulle jag flytta för att bli någon annan? jag flyttade för att flytta bort från den otrygga miljön, för att starta om på nytt.
En flytt förändrar inte en människa, men omgivningen man formas av påverkar en som människa. Att slippa leva i en otrygg miljö är bland det viktigaste i ens liv.
Utan trygghet blir man svag.
