Be strong girl, be strong.

Nu sitter jag hemma i Väsby. Resan gick bra, men avskedet var väldigt tungt. Våta kinder och kramar, och sedan var det bara att kliva på planet.
Konstigt nog känns det inte som om jag är hemma, utan mer som om jag är borta. Hemmakänslan är som bortblåst. Och då menar jag inte att jag inte vill att det ska vara hemma, utan snarare att det verkligen inte kännss om om jag är hemma. Helknäppt!
.
Saknar redan Ystad i massor, och jag kan knappt bärga mig innan jag ska få boka in en resa för att åka ner igen. Kommer bli så tomt att sova själv och gå tillbaka till den gamla vardagen.
Blä.
.
Får se om jag kanske lägger upp någon bild senare som jag kan visa er.

Kommentarer
Postat av: Sussi

KRAMEN

2012-04-17 @ 22:03:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0